Profeten Muhammed - befälhavare över en armé

Kategori: Hans moral
Publiserad: 19-06-2010

 

Profeten Muhammed - befälhavare över en armé

 

Muhammed var en profet av barmhärtighet och en profet av strid. Hans budskap var främst den av nåd, men han var tvungen att vända sig till strid när vissa makter vägrade tillgå nåd och moral och istället sökte beröva andra från dem och från deras naturliga rättigheter och individuella friheter. Han var en befälhavare som samlade statistiska uppgifter om militära resurser, skickade scouter för att samla information och drog upp stridsplaner. Medveten om att Skaparen hade förordnat för varje händelse en orsak upprättade han denna naturliga lag för att nå framgång. Han utnyttjade alla tillgängliga medel, tillämpade strategier och kallade på sin Herre om hjälp. Därefter kunde han förvänta sig gudomligt stöd, med visshet att han hade uppfyllt sina skyldigheter. De totala antalen dagar som profeten fick spendera i försvarskrig kommer upp till mindre än sammanlagt ett år. Hans mest berömda slag varade inte mer än en dag, och det totala antalet fiender som stupade under slaget konstaterades vara 759. Förutom vid väldigt få undantag, togs fiendefångar och sårade väl om hand och de behandlades barmhärtigt och rättvist.  Efter erövringen av Mecka fanns det inga avsikter att hämnas. Endast fyra av fienden avrättades, och det var på grund av sina tidigare brott snarare än det faktum att de var fångar.

 

Muhammed var inget mer än en människa, dock var han en man med ett ädelt uppdrag. Under dem 23 åren som han ägnade åt sin profetiska förpliktelse, ändrade han hela den arabiska halvön från hedendom till dyrkan av den ende sanne Guden, från stamkrig till en nationell solidaritet, från anarki till disciplinerat leverne, från barbari till den högsta normen av moral. Ingen annan människa i historien utmärkte sig inom så många aspekter i livet. Han inte bara förkunnade och etablerade religionen, utan grundade även en stat, påbörjade flera politiska och sociala reformer, byggde ett kraftfullt och dynamiskt samhälle och revolutionerade de mänskliga tankarna och beteendet - allt inom dryga två decenniers tid.

 

Vissa har hävdat att det budskap han förde var en produkt av sin egen fantasi. Men om det vore så, varför tog han inte åt sig äran för det? Han kunde ha hävdat sig besitta övernaturliga egenskaper, haft erkännande, godtagit en hög position i ledarskap, eller åtminstone undvikit motgång och motstånd. Men Muhammed upprätthöll motsatsen: att han var en människa liksom alla andra, att han inte talade från eget bevåg, och att Koranen, vars like mänskligheten aldrig kommer kunna producera, var ett budskap från Gud, uppenbarade för honom av Gud, till vilken ensam all ära och pris tillhör. Alla lagstiftning han förmedlade, principer som han lärde ut och dem stora prestationer för vilka han skulle ha uppnått personligt anseende och tagit fördel av – tillskrev han Guds vägledning och stöd. Vid tidpunkten av hans död hade han ingenting av världsligt värde, trots sin nations ökande materiella rikedom. Hans karaktär, generositet, rättfärdighet och integritet står samtliga som ett obestridligt bevis för hans profetskap.

 

När Koranen fortfarande var i sitt tidigare skede, förmedlade Koranen att islam faktiskt var en global religion. Allah tilltalade hans profet och sade: "Vi har inte sänt dig utan som en nåd till världen."(1) Och Han säger: ”och vi har inte sänt dig förutom för hela mänskligheten, som en givare av goda nyheter och en varnare, men de flesta av folk vet inte. " (2) Islam är avsedd för alla människor oavsett ras, nationalitet, kulturell eller religiös bakgrund. Profeten och hans efterföljare gjorde allt för att sprida budskapet om sanningen för alla nationer och folk. I början av hans kall, kom hans följeslagare från många olika länder och tillhörde flera olika raser. Bland dem var Bilal, en afrikan från Etiopien, Suhaib, en bysantin, Salman, en persier och Ibn Salam, en judisk lärd. Alla var eniga som trosförvanter.(3) 

Då Profeten åtog sig att följa och lära ut direktiv som kom till honom genom gudomliga uppenbarelser, tillkom stora förändringar i folks liv som annars obemärkta skulle svepa förbi genom historien. Men resultaten av historiska händelser, i sig, har mindre betydelse för muslimska lärde än den mänskliga faktorn som orsakade dem.
Det gäller också det direkta sambandet mellan positiva attityder och mänskliga insatser och resultatet som blivit skänkta till dem av Gud i form av framgång och välsignelse i detta världsliga liv, till och med innan det nästkommande.

 

(1) Koranen – 21:107.

(2) Koranen – 34:28.

(3) Den moderna muslimska världen, från Asien till Afrika och i
Europa är ytterligare ett bevis på att islam är ett universellt budskap för hela
mänskligheten – för att inte nämna det faktum att flertalet
västeuropéer och amerikaner av alla raser och etniska
bakgrunder upptäcker och inträder Islam.

  
logo