Profeten Muhammed - den fromme gudstjänaren

Kategori: Hans moral
Publiserad: 19-06-2010

 

Profeten Muhammed - den fromme gudstjänaren

 

Hans största nöje var då han stod i bön, för det är när en troende är närmast sin Herre. Han kunde stå i bön under en natt så länge att hans fötter kunde svälla, och kunde gråta tills skägget blev helt vått. Han brukade ofta fasta, oftast under vissa dagar i veckan och månaden. Han var ständigt medveten om sin Herre och mindes honom i varje situation och fruktade hans missnöje. Han sökte ständigt förlåtelse för sina mänskliga fel och berättade,

 

 "Sannerligen, ber jag Allah om förlåtelse hundra gånger dagligen. ”(1)

 

Hans prisningar och böner återspeglade den högsta graden av uppriktighet och underkastelse och dem högsta förväntningar man kan ha för sig själv och någon annan.

 

Han var likgiltig över världsliga ting och nöjde sig med lite, trots att han så småningom fick segrar, krigsbyten och suveränitet över hela Arabiska halvön. Han avvisade inte dem goda sakerna i livet, då dem var tillgängliga och han var tacksam för dem. Men då dem inte fanns tillgängliga började han inte söka sig till dem eller klagade över bristen.
Han levde oftast enbart på dadlar och vatten och det kunde gå månader utan att elden tändes för matlagning i hans hus. Han sov på en enkel halmmatta och sade

 

"Vad behöver jag i denna värld? Den är som skuggan av ett träd där en ryttare tupplurar vid middagstid, för att sedan ge sig av och lämna den.”(2) 

Men medan profeten påbördade folk att utföra dyrkanshandlingar, varnade han dem också för att gå till överdrift i religionspraxis. Han förkastade iden att förrätta frivilliga dyrkanshandlingar utöver det som är enkelt, detta för att förhindra entusiastiska troende från att försumma andra ansvarsområden eller att fysiskt eller andligt trötta ut sig själva. Snarare förespråkade han en måttligt ansats i detta avseende, och att små verk som utförs regelbundet leder till mer belöning på sikt än storverk som praktiseras för en stund för att senare överges.

 

(1)  Återberättad av Ahmad och Muslim.

(2) Återberättad av Ahmad och at-Tirmidhi.

   
logo